Perioral dermatit

Hej hopp!

Varför kan inte allt bara vara som man vill att det ska vara?

Jag sitter och pluggar engelska, inte det roligaste jag varit med om direkt. Nu har ännu en måndag gått och snart är det måndag igen, det känns som att mitt liv bara består av måndagar och söndagar, de värsta dagarna i veckan.

I morse vaknade jag upp och mitt ansikte sved ungefär lika mycket som det gör om man skulle hälla citron i ett öppet sår och det dunkade i hela läpparna.. Mina eksem (som jag trodde det var) hade blivit mycket värre så jag ringde till hälsovårdcentralen och fick en tid halv tolv. När jag kom dit så fick jag reda på att det var inte alls eksem som jag gått och trott i en månads tid nu utan det var perioral dermatit. Jag hade inte en aning om vad det var för något men fick förklarat för mig att det är utslag som uppkommer vid stress eller i samband med en inflammation och som är väldigt långvarigt om man inte äter medicin så jag har nu fått antibiotika mot det. Jag ska äta fyra tabletter om dagen i 25 dagar nu, hundra tabletter ska jag alltså trycka i mig. Jag läste sedan på lappen att det är en jäkla massa biverkningar så som illamående, magknip, att det kan ge svampinfektioner och en massa annat så jag är ju inte så peppad på att äta de där jäkla
tabletterna.

När jag fått min medicin så åkte jag tillbaka till skolan och vid halv fem var jag till synsam med pappa och gjorde en synundersökning så jag kan sätta igång och övningsköra snart, måste bara gå på den där kursen först.

Nu ska jag nog gå och sova snart så jag orkar en dag i skolan i morgon. Godnatt!

RSS 2.0