Studentmössor, skola och övningskörning
Det var väldigt jobbigt att komma upp ur sängen i morse, jag var riktigt trött. Jag har varit ovanligt trött den senaste tiden men jag vet inte riktigt varför. Jag känner mig även ovanligt stressad över helt oviktiga saker, och om jag har något jag vet att jag måste göra som jag annars kommer bli jättestressad över så... gör jag det ändå inte. Bra va?
Den här kvällen tänkte jag ägna åt att ta tag i lite saker och försöka minska min jobbiga stresskänsla. Jag tänkte ta tag i projektplanen till projektarbetet, göra läxan till Filosofin som ska vara klar på måndag och även försöka läsa pjäsen Cosi och Svälta valp. Vi får se hur jag lyckas med det. Justja, jag tänkte även hinna med att skriva min naturalistiska text som ska vara klar på tisdag. Hua.. jag är glad om jag är klar med en av de sakerna innan jag går och lägger mig i kväll.
Jag har kommit fram till att jag måste börja organisera mitt liv lite bättre så den här terminen har jag faktiskt använt kalendern man får från skolan, jag försökte med det förra året men det rann ut i sanden ganska snabbt. Nu har jag skrivit upp alla prov, läxor och inlämningsdatum. Nu återstår det bara att fixa en pärm att ha alla miljontals papper i och en pärm att ha manuset i när vi kommit igång med vår pjäs. Är det bara jag som minns första dagen på Vasaskolan då Denise sa: "Här på Vasaskolan använder vi nästan bara böcker, vi delar sällan ut papper". Vi får ju minst ett papper varje lektion?
Jaja, tillbaka till det inlägget började med. Min morgon! Jag lyckades i alla fall dra mig upp ur sängen och släpa mig till skolan i tid till religionen. Vi kollade på disneys Prinsen av Egypten och sedan var det lunch. Klockan tolv samlades vi vid Vasasalen eftersom att det var dags för att prova studentmössor. Jag kunde inte tänka mig att det skulle behöva fyllas i så mycket för en enda mössa? Först skulle vi välja en mössa utav ca 10 olika varianter. När vi valt det skulle man välja om man ville ha blå/gult, vitt, rött eller svart på insidan. Sedan skulle man bestämma färgen på bandet, det var inte så svårt eftersom att esteterna brukar ha lila så då fick det bli lila. Sedan skulle man bestämma vilken färg det skulle vara på märket i fram i mitten (minns inte vad det kallades) och om det skulle vara i tyg eller metall. Sedan skulle man bestämma om man ville ha guld eller silver på texten och om årtalet som sitter bak på mössan skulle vara med strass eller utan strass. Sedan skulle man välja om man ville ha guld, silver eller diamantpaketet och det skulle vara en ingraverad text på champagneglaset och om man skulle ha klassens namn i mössan. Ja, som ni märker var det inte bara att beställa en mössa och skriva upp vilket namn det skulle vara på den. Dessutom skulle man ju prova vilken storlek man skulle ha men det var det ju inga konstigheter med.
När min stökiga klass äntligen lyckats prova klart mössorna och vi enats om vi skulle skriva "Teater" eller "ES3CDT" på våra mössor så gick vi mot teaterlektionen där vi diskuterade vilken pjäs vi ska spela. Vi pratade om Cosi, Torkel i knipa och Oliver Twist. Torkel är nu bortröstad så det blir antingen Oliver eller Cosi. Halv tre skulle vi ha klassråd, som man alltid har i början av läsåret för att planera in var man ska ha alla proven, kolla så att det inte blir för mycket någon vecka osv. Ni kan nog tänka er att det är ett helt företag för vår klass att ha ett möte? Vi är som en grupp dagisbarn. Alla pratar i munnen på varandra, ingen är seriös, det spexas med lite allt möjligt lite här och där, ingen lyssnar på någon, någon blir irriterad, alla sitter och skrattar, ingen gör det dem ska helt enkelt. Trots detta lyckades vi bli klar med mötet på ca 40 minuter då vi slutade för dagen. Jag umgicks med Linn ett tag och följde med henne till tågstationen där pappa senare hämtade upp mig för att vi skulle övningsköra.
När vi kört ett tag så var vi och köpte kinamat och åkte hem och åt. Nu har jag precis kommit hem till mamma och började städa rummet lite innan jag fastnade här. NU måste jag ta tag i skolarbetet.
Söndag
Jaja, nog om det. Vi åkte som sagt hem och senare på dagen åkte jag hem till min far och åt mat. Det var ju självklart min syster som bestämt maten eftersom det serverade tortellini på en lördag.. hmph. Jessica kom förbi och vi spelade Kalaha. Efter en del fusk så vann jag båda omgångarna! Hehe.
Halv åtta tog jag och Johanna bussen till Erika för att förfesta lite och runt 11 begav vi oss mot Old Saints. Jag och Erika som redan var fulla i magen beställde en kanna med 2 liter öl. Det slutade med att Hannah som kom och gjorde oss sällskap drack upp hälften och sedan gick vi till Max och åt. Trevlig kväll.
Jag somnade direkt när jag kom hem och idag fick jag sova till ett så nu är jag någorlunda utvilad. Just nu sitter jag och kollar på kläder på junkyard. Jag skulle ju egentligen spara pengar och köpa en bil men jag är i behov av kläder så bilen får vänta eller inte bli av alls. Vi får se hur det blir. Ikväll ska jag kanske på bio med Jessica men nu ska jag kolla min kalender och se om jag har något skolarbete som ska in den kommande veckan. Om jag har det så ska jag nog försöka göra klart det idag.
Vi ses igen
Här är texten till låten som min syster spelade på begravningen.
Hon tonsatte dikten som var på hans dödsannons, det är förtsa versen.
Den andra har hon gjort själv. Äijä <3
Vi ses igen
Älskade pappa, make och vän
Vi står här med gråt och med saknad
Spill inga tårar
sa du, när jag dör
Det är inget att gråta för
I minnet lever jag ju kvar
Ingen kan dö som levat har
Tänk er, som om jag tog en promenad
Vi ses igen, inte nu,
men om ett tag
Älskade morfar, farfar och vän
Det finns inga ord som förklarar
Den kärlek du gav
Och den du fick igen
Den leder oss genom vår saknad
I minner finns du alltid kvar
Ingen kan dö som levat har
Jag tänker det som du tog en promenad
Vi ses igen, inte nu,
men om ett tag
Begravning
Att se sin familj så ledsna och veta att man inte kan göra något åt det är jättejobbigt, och själv satt jag och grät så jag knappt såg något. Jag kommer aldrig glömma min söta morfar som alltid skrattade och var glad och bröt på finska och uttalade allting så där charmigt. Han dog alldeles för tidigt, 68 år är ingen ålder alls. Jag var riktigt nervös innan begravningen jag med.
Efter begravningen så var vi och fikade i församlingshemmet och sedan åkte bara vi närmsta hem till mummu och åt mat. Då kunde jag stå bredvid någon och vara helt säker på att det var morfar, det är ju så det ska vara. Han är alltid där hemma när jag är där och hälsar på.. men nu var han ju inte det. Det känns så fruktansvärt konstigt, döden är konstig. Jag förstår inte hur någon kan försvinna så snabbt. Jag och Alexandra gick runt på gården och i huset och pratade om allt vi gjort där när vi var små och sedan satt vi allihopa och pratade om allt som morfar uttalade helt fel på svenska men han brydde sig inte alls om att säga rätt eller uttala rätt, han pratade på ändå!
När vi var i församlingshemmet så fick vi se bilder på honom som var tagna bara någon timme innan han dog. Han såg så bekymmerslös ut där han satt på en pall utanför sin husvagn och log. Det känns i alla fall bra att sina sista dagar spenderade han ute i skogen med husvagnen, mormor och sitt fiskespö. Så som han trivdes som bäst.
Jag tänkte ladda upp bilder från dagen senare. Jag kanske laddar upp filmen på min syster när hon sjunger i på begravningen också, om hon tillåter det.
Smedjebacken
Idag åkte jag, Greger och August till Smedjebacken. Mamma har varit här sedan i tisdags och Alexandra kom med tåget runt sju. Jag har inte varit här sedan.. jag vet inte när. Det var väldigt längesedan i alla fall. Jag och moster satt och diskuterade det och kom fram till att det nog var ca 4 år sedan, det var alltså så längesedan jag träffade Jonna och Andrea också (mina kusiner som jag älskade att umgås med när jag var liten).
När vi kom fram åkte vi direkt till Mummu (mormor) där mamma var, vi satt där och pratade lite och en liten del av släkten var där. Att vara där kändes ganska konstigt, jag har ju inte varit där på så pass länge, alla barndomsminnen kom upp i huvudet för varje sak jag såg. Alla tavlor, de gamla leksakerna som Eddie drog fram och lekte med, trädgården där vi brukade leka som små, altanen där vi alltid satt och gungade i hammocken och massa mer. Det kändes konstigt att se allt och att veta att mormor bor ensam där nu, att morfar aldrig mer kommer tillbaka dit.
Vi kollade på idol ett tag innan jag och Alexandra följde med moster och Jocke hem för att sova hos dem. Vi hamnade i tvsoffan ett tag till där vi började diskutera allt mellan himmel och jord.
Efter ett tag kom Jonna förbi och sa:
- Åh, när jag ser Becca nu så kan jag inte tänka på något annat än det där du sa för någon dag sedan mamma!
Sedan var vi igång, vi pratade om allt vi gjorde tillsammans när vi var små och vi skrattade så vi knappt kunde andas. Vi pratade om den gången vi var och campade i Edsken och jag, Alexandra, Andrea, Jonna och August fick för oss att knyta loss repet som höll fast en flotte vid land, jag och August stod på flotten och flotten började flyta iväg. Jag fick panik och kastade mig i vattnet och simmadet till land. Kvar stod August som var runt 4-5 år och inte kunde simma. Han stod där och skrek och ingen av oss visste vad vi skulle göra. Till slut hoppade han i och när han väl var i land så var det största problemet att hans pokemonkort han haft i fickan var förstört. Lillpojken då! det var under samma sommar som de där handfläktarna man kunde köpa för en tia lite överallt var så populära. Så för att torka mina och August kläder använde vi våra handfläktar (utan något vidare resultat som ni kanske förstod). Vi ville ju inte att våra föräldrar skulle få reda på vad vi gjort.
Sedan pratade vi även om alla våra filmer vi spelat in, om alla föreställningar vi tvingat våra föräldrar att se.
Jag berättade för Jonna om gången då hon och jag skulle spela blockflöjt, eller jag ville väl att vi skulle göra det, Jonna hade knappt sett en blockflöjt då så hon kunde ju inte spela. Hon verkade inte veta det nu heller, när jag berättade det kollade hon frågande på mig och sa:
- Blockflöjt, är det en sån där träpinne?
Aja, det var det roligaste på hela dagen. Sitta där och prata om allt vi gjorde när vi var små. Alexandra drog historier som jag helt hade glömt bort. Jonna påminde mig också om den sommaren då hon kanske var.. 6, och jag 7? Något sådant. Vi var och campade i Gladtjärn och gick omkring och frågade folk om vi fick låna deras hundar. Helt främmande människor lånade glatt ut sina hundar till två små flickor under en hel dag. Ganska konstigt men oj så lyckliga vi var!
Moster drog även en historia om mitt humör när jag var liten (det sitter i ännu). Aja, ni ska inte behöva läsa allt det här för ni förstår antagligen inte det roliga i det. Jag borde sova, jag har en lång och jobbig dag framför mig imorgon.
Jag saknar Jessica och önskar att hon kunde vara här med mig imorgon och krama mig när det blir jobbigt.
God natt.
Onsdag
Jag måste verkligen göra om min bloggdesign snart, den här är så fruktansvärt tråkig. Jag har ju börjat på en ny header men kom bara halvvägs, ska fixa den senare. Kvällen igår ägnade jag åt att övningsköra med Greger, det gick riktigt bra faktiskt. Det känns bra att äntligen märka att det går framåt. Efter att vi kört klart tog jag bussen hem till Jessica. Hon var i Helsingborg för att tatuera sig hela dagen igår så hon var inte hemma när jag kom fram. Jag har ju egen nyckeln (*stolt* ;)) så jag gick in och lade mig och kollade på tv i väntan på att hon skulle komma hem. Ca 30-40 minuter senare kom hon hem, vi åt en varsin pizza och sedan somnade vi ganska snabbt.
Just nu sitter jag hemma och har precis bakat kladdkaka med Johanna, eller ja... det är som vanligt jag som bakar och hon som tittar på och hjälper till och äta efteråt.
Senare idag ska jag fråga Greger eller pappa om vi kanske kan övningsköra lite, jag skulle ju egentligen övningsköra på körskolan med Micke idag men han är fortfarande sjuk. Imorgon går jag i skolan till halv tolv och efter det så åker jag, Greger och August till Smedjebacken. Alexandra kommer senare med tåget och mamma är redan där. På fredag kl 10:00 är det begravning, jobbigt.. men samtidigt skönt. Det kommer nog kännas bättre efter begravningen, sedan är det bara att vänta på urnnedsättningen så att även mamma lugnar ned sig lite och kan börja tänka på annat.
Jag saknar Jessica!
Veckan fortsätter, lika jobbig
- Nu har fönstret i råttrummet varit öppet hela natten, så mycket bryr du dig!
Hon glömde den lilla detaljen att det faktiskt var hon som öppnade fönstret igårkväll för att vädra där inne? Då borde hon väl stängt efter sig också. Hon sade åt mig att hon skulle städa och vädra där inne om jag gick med Tindra under tiden. Då var det väl ändå inte mitt ansvar att stänga där inne, och jag var inte in där något under kvällen heller eftersom att jag redan matat dem. Hmph.
Så jag sprang upp och stängde fönstret, satte igång värmeplattan i buren och flyttade den från den iskalla rummet. Jag hoppas att de inte blir sjuka, det räcker med att nakenfisen varit sjuk bra länge nu.
Jag lyckades dra mig till skolan och där mötte jag upp min klass för att sedan gå till Folkteatern. Vi fick kolla när de repade till föreställningen En turk, en bög och en chilenare. Den var riktigt bra. Det som gjorde att den blev så bra var nog att de tagit bort den fjärde väggen som man säger inom teater. De spelar och har ögonkontakt och pratar med publiken och spelar inte som om publiken inte fanns. De spelade även sig själva, det var en turk, en bög och en chilenare som spelade rollerna och när vi pratade med dem efteråt så fick vi även reda på att en del av sakerna i pjäsen hade de själva varit med om. Det var en riktigt bra pjäs om rasism och fördomar.
Senare på dagen hade vi svenska och sedan Kulturhistoria med vår otroligt tråkiga lärare. Hon pratar så monotont så till slut hör man ett ljud men inte alls vad hon säger. Orden flyter ihop och slutligen somnar man... det gjorde i alla fall jag under hennes nästan två timmar långa lektion idag. När vi äntligen fått sluta skulle vi självklart få läxa som vi fått varje lektion av henne sedan vi började. Vi är inne på vår tredje vecka och hon har givit oss ungefär 5 läxor redan, lugna ned dig lite kvinna. Läxor kan man få lite då och då, inte jämt. Vad gör man då i skolan om man ska behöva ta hem skolarbetet varje dag?
Efter skolan var jag till McDonalds med Erika för att få i mig lite mat innan min teorilektion på körskolan. När vi stod och köade så kom ettorna och Matilda dit så de åt med oss. Kvart i fyra började min lektion. Det var den mest värdelösa lektionen jag någonsin varit på. Det känns som att jag klagar på allt nu men jag kan inte rå för att jag haft en dålig dag. Vår lärare som vi egentligen ska havar sjuk så vi hade en annan tjej. Hon visade en power point, eller ja... hon klickade sig snabbt igenom den och ibland sa hon:
- Ja, så här kan det ju se ut ja.. mhm.. enkeltriktat alltså.. jaja.. ser ni farorna på bilden?
*någon säger något*
- Ja, precis.. så kan man ju tänka. Alla ser ju olika saker. *Klickar vidare*
Ja, den lektionen var inte särskilt givande.
Jag fick i alla fall se en bra pjäs idag, något positivt med dagen. Nu ska jag gå en sväng med min gnällande jycke.
En jobbig start på veckan
Jag sov hos Jessica i natt, halv åtta väckte hon mig för att se till så jag kom upp ur sängen innan hon gick till jobbet. Efter många om och men så drog jag mig upp men hade inte alls någon lust att gå till skolan. Jag funderade på att sjukanmäla mig men kvart över åtta satte jag mig på bussen i alla fall. Jag kom till stan tio över nio då jag gick och mötte Linn som också kommit tidigt till stan. Vi var och åt frukost på McDonalds och sedan gick vi till skolan till kvart i tio då vår lektion skulle börja. Väl inne på teatern ås träffade vi Matilda men det var ingen annan från klassen där, klockan närmade sig tio och vi började fundera på varför det bara var vi där och läraren inte kom. Vi letade reda på Ulrika och hon sa:
- Men.. vi har ju ingen lektion idag. Ni fick ju ledigt idag eftersom att ni ska till Folkteatern imorgon!
Jag hade alltså kunnat legat kvar och sovit någon timme till eftersom att jag inte började förrän tio över tolv!
När vi surat klart över det så cyklade Matilda hem och jag och Linn gick till stan i väntan på att Samhällskunskapen skulle börja. Vi kollade runt lite efter kläder och sedan köpte vi en varm macka med kyckling och ost. Det är något utav det bästa jag vet! Det ska ju självklart vara sallad och rhode island till.
När vi satt där så började vi prata om cyklar, det ena ledde till det andra och helt plötsligt hade vi bestämt att vi ska cykla till Stockholm någon dag. Ja, ni läste rätt.. CYKLA! När vi ätit klart gick vi till studion i skolan och lånade datorn för att kolla upp en väg till Stockholm, 19 mil blir det. Det är ju kortare egentligen men man kan ju inte cykla på motorvägarna. Jag kan lova er att jag kommer vara död innan vi ens nått Uppsala. Vi får väl se om det ens blir av, men ja.. blir det av så får vi en jäkla bra träning och en fin upplevelse. Det kommer ju visserligen ta minst två dagar så vi får stanna och sova någonstans. Känner jag mig själv rätt så är jag inte framme förrän en vecka efter att jag börjat cykla.
Någon som känner sig hurtig nog att följa med?
När jag senare på dagen kom hem så hann jag inte mer än hem och vända för att jag skulle till körskolan. De ringde från Ansan's men jag hann inte svara så jag tänkte att de ringer väl upp igen om det var något viktigt. När jag kom dit så satt jag och väntade ett tag innan jag gick till receptionen och frågade var Micke var, han var ju förstås sjuk. Jag åkte alltså in till stan igen helt i onödan, jag som var så fruktansvärt trött så jag funderade på att ringa och avboka den lektionen. Jag satte mig på bussen hemåt igen och nu ligger jag hemma i min säng med Tindra bredvid mig. Snart ska jag äta mat, jag är vrålhungrig!
Fredag
Jag började halv nio i morse, första lektionen fick vi lära oss massa saker om marknadsföring. Det mesta visste vi väl redan men hon hjälpte oss att tänka lite längre än innan så det var ganska lärorikt. Sedan hade vi svenska. Daisy hade tagit med sig Kimberly så vi ägnade första delen av lektionen till att gulla med henne. Hon har börjat bli riktigt stor nu.
Efter svenskan tog jag och Ida en sväng på stan och sedan gick vi till Willys för att Ida skulle handla mat. Hon körde stenhårt på Euroshopper och Eldorado, det känns som att hon har lite dålig ekonomi för tillfället. Från Willys åkte vi med Maggan (vår chef från sommarjobbet). När vi satte oss i bilen sa hon: "Jag måste svänga förbi Barnens hus och köpa cigg". Vi kollade förvånat på henne innan hon förklarade att hon inte skulle köpa riktiga utan de skulle ha dem till en föreställning på Gävle teater. Vi följde med dit och sedan släppte hon av oss vid Emilia där Ida lämnade maten. Sedan mötte vi upp pappa eftersom att jag skulle övningsköra. Jag skjutsade Ida till stan och sedan var jag och pappa och handlade.
Nu ska jag packa ihop lite saker, åka till pappa, äta och sedan åka till Järbo.
Förvirrad, ångest, stress.. äeh jag vet inte.
Jag vet inte någonting just nu känns det som. Två alternativ... ja, det borde ju vara lätt? Men.. nej.
Det kanske hjälper om jag bara skriver om något annat?
Jag har varit i skolan idag. Jag började 10:10 och slutade 11:30 men lämnade inte skolans lokaler förrän runt 16:00. Är det bevis nog på att jag faktiskt gillar skolan? Det är inte lektionerna jag gillar utan folket och rasterna. Jag vet att när jag går till skolan kommer jag träffa någon som gör mig glad, det spelar inte så stor roll vem det är jag träffar bara det är någon i klassen eller någon i "coolgang". Coolgang låter en aning.. nördigt.. men.. ni får ha överseende med det och de kan ju faktiskt inte rå för att de helt enkelt är en aning nördiga? Det är därför jag tycker om dem så mycket! Det känns som att det är något innanför skolans väggar som bara utstrålar en massa "må-bra-saker". I skolan blir alla bekymmer så otroligt mycket mindre. När jag kliver innanför dörren här hemma så flyger de på mig igen, fast det är nog mest ensamheten som gör det. Det är då det känns så mycket värre.
Det här inlägget blev väldigt rörigt, men jag bara skriver det jag tänker på så då får det bli rörigt.
Jag var nyss och övningskörde med pappa. Förutom att jag var nära att köra mot enkelriktat en gång så gick det bra. Något positivt i alla fall.
Nu ska jag dra mig mot ICA, sedan ska jag städa råttburen. Måste kolla om jag har några läxor att göra också, den jobbiga känslan jag har gör att jag känner mig otroligt stressad. Det känns som att jag har 100 saker som borde göras men som jag glömt bort. Jag kan bara inte komma på vad det skulle vara.
Mingel & bar
Fotografisk bild A
När han efter en lång tid berättat klart historien så var han tyst en stund innan han sa: Men.. jag kanske ska berätta lite om mig själv?
Söndag
Igår segade jag hela dagen hemma, satt vid datorn, kollade på tv osv. Framåt nio drog jag mig mot Amigo och mötte Johanna. Vi köpte pizza och cola och gick hem till mig. Efter ett tag kom Jessica som precis kommit hem från Danmark, vi kollade på nollningsbilderna och filmerna (nej, vi tröttnar aldrig). Johanna var trött och åkte hem och jag och Jessica somnade ganska snabbt efter det. Jag har vaknat ett flertal gånger den här morgonen eftersom att Jessica inte legat still, till slut kunde jag inte somna om igen men jag är fortfarande dödstrött.
Jag följde nyss med Jessica till bussen, hon ska till Hofors. Jag tänkte följa med men det blev för stressigt så jag stannade hemma istället. Dessutom måste jag plugga teori idag, jag kommer inte få det gjort annars.
City Gross
Det kom nyss en kille från City Gross och plingade på hos oss. Han sa att vi var en av de utvalda och gav oss festisar, choklad, chokladdryck, mackor, ost och massa annat?
Varför? Hm... Konstig början på min dag.
Hm?
Jag: - Va? Vad för skräp?
Greger: - Det ligger ett Happy Meal över hela gräsmattan, Tindra är där och äter upp det nu.
Jag: - Va? Happy Meal?
Sedan kom jag på att på vägen hem stannade ju jag, Frallan, August, Emilia och Ida vid McDonalds och köpte mat. Frågan är bara, varför ligger min mat på gräsmattan och varför åt jag inte upp den?
Nollning & Fest
Igår var det nollning, det roligaste jag gjort på länge. Det kändes rätt bra att få vara elak helt utan anledning och att ingen gjorde något åt det, och det spelade ingen roll vad man sa åt dem att göra de var duktiga nollor och gjorde precis som vi sa åt dem att göra. Mina händer och min skjorta luktade ägg resten av kvällen men det var det värt.
På bilden ovanför är det Hanna som skulle be om ursäkt till sin klass eftersom att hon kom försent och gjorde så de fick en ännu värre nollning.
Vi började nollningen med att rada upp dem på ett led och be dem kolla ned i backen. Sedan ropade vi upp dem efter klasslistan. Vi ropade upp Hanna som var först på klasslistan, bad henne gå fram en bit och sedan stod alla helt tysta och kollade på henne. Efter ett tag sa vi:
"- Jaha, och vad har du förberett?"
Hennes min då var oslagbar, det var ganska svårt att hålla sig för skratt.
"- Jaaa... har du förberett en dans, en sång eller kanske en monolog?"
Hon hade som ni kanske förstod inte förberett något så vi bad henne dansa istället och hon körde igång med värsta koreografin. Vi hade förväntat oss att hon skulle hoppa runt lite som Ida gjorde på vår nollning men inte då, vi fick minsan se på dans.
Resten av klassen fick:
- Agera Friskis & Svettis-ledare framför sin klass till låten YMCA.
- Låta som en ål och se ut som en.
- Slicka sig på armbågen, bita sig i örat och låta som en ambulans samtidigt.
- Agera en gris och en ko, grisen blev självklart lite kåt och fick sätta på kossan.
- Joddla.
- Raka sig under armarna.
- Dansa polka.
- Byta om till noillningskläderna och sedan springa till MAX och hämta ketchup och salt.
- Immitera ljud.
..och massa annat.
I början av nollningen skulle vi ta deras väskor och kläder som de inte skulle ha på sig. En tjej är numera kallad "Ida med skinnjackan" eftersom att vi fick tjata på henne i säkert en kvart innan hon gick med på att ta av sig sin skinnjacka. Hon litade inte på att vi skulle ta hand om den eller att hon skulle få tillbaka den. Men till slut så fick vi av henne den och hon fick till och med tillbaka den efter nollningen så då blev hon nöjd ;) Det vore ju lite synd om hon hade haft den på sig och vi hade äggat hennes skinnjacka som tydligen var ganska dyr, så hon var nog glad efteråt för att hon inte hade den på sig.
Efter att de fått skämma ut sig lite utanför Folketatern fick de lära sig nollningslåten.
"Gud som haver treor kär, se till mig som nolla är
Vart jag mig på skolgårn vänder står min lycka i treornas händer
Nollor kommer, nollor går - men treornas status den består!"
När vi skrek HALLELUJAH så skulle de slänga sig ned på knä och skrika "Treorna är bäst!"
När de lärt sig det fick de krypa till stan, vi hade några Hallelujah-stopp på vägen så klart. När vi var på torget så fick de ha lite gatuteater. Första gruppen var hos barnmorskan, andra gruppen skulle sjunga tyska nationalsången... i stämmort så klart. Tredje gruppen hade diarré, det fanns ett dass med två platser och de skulle lösa problemet.
Sedan gick vi till Tant Grön där vi tejpade ihop deras fötter och bad dem springa till fontänen utanför Gävle teater. Där är ju statyn Kasper, Emilia som blev utsatt för detta på vår nollning fick göra en favorit i repris. Hon tog fram en nolla och bad henne pussa honom mellan benen, skrika att hon älskar honom att hon inte kan få någon annan.
Sedan kom det vi alla gått och väntat på. ÄGGLEKEN! De fick sitta på knä i ett led. Den som satt först i ledet knäckte vi ett ägg i munnen på. Hon skulle då spotta över det i nästas mun som sedan skickade det vidare genom hela klassen och den sista personen skulle svälja det. När vi berättade om vad den sista personen skulle göra så skrek Leo "HAHAAA!!!". Jag gick fram till honom och frågade om han tyckte att det var roligt, tog tag i honom och satte honom sist i ledet. Han var bra kaxig innan nollningen så vi hade bestämt att han skulle få det lite värre än alla andra så han skulle ju självklart sitta sist :D
Efter äggleken hade vi klädsträcket och sedan döpningen. De fick sitta på knö på en rad med huvudet nedåt och blunda. Kajsa agerade präst och sedan tog vi en varsin hink och kastade vatten på dem. Efter det badade de i fontänen och nu är de ettor!
Vi bestämde att vi skulle ses halv nio vid fnasket för att sedan festa. Festen var jätterolig och ettorna verkar vara ett jätteroligt gäng. Ser fram emot att spendera ett år med dem!
Onsdag
på min morfar ett tag så jag smsade Julia och frågade om hon ville ses, det ville hon. Så jag cyklade mot henne och hon mot mig så möttes vi halvvägs, där blev vi sitttandes mitt på cykelvägen. Vi satt och pratade om allt som hänt under året vi känt varandra och hur mycket som man kanske kunde gjort lite bättre.. mycket intriger där ett tag. Aja, där blev vi sittandes till framåt ett på natten då vi cyklade hemåt och sov.
Det har varit en väldigt regnig dag, är det nu hösten börjat? Jag släpade mig ur sängen vid sju i morse och hade jättemycket tid på mig att göra mig klar så jag segade den första halvtimmen och sedan slutade det självklart med att jag fick springa till bussen. Jag tror inte man vet hur man gör för att ta sig till bussen i tid.
Jag hann med bussen i alla fall så jag hann upp till 400 lagom tills vår första samhällskunskapslektion med Ralph började. Vi gick bara igenom planeringen och han berättade lite om vad vi skulle göra under kursens gång osv. Sedan hade vi 45 minuters rast och efter det hade vi religion. När vi slutat hade vi en två timmar lång håltimme som vi ägnade åt att sitta i soffan vid teatern och när teatersalen blev ledig gick vi in till kostymförrådet för att välja ut nollningskläder, vi fick ihop väldigt fina outfits kan jag säga er. Vi hittade en del kläder från när vi nollades som det fortfarande var ägg på, mysigt. Efter den långa håltimmen var det dags för teater, vi pratade lite om vad vi ville ha för pjäs och valde ut några pjäser som vi ska läsa. Vi får se vilken det blir och om vi kan enas om en eller om det blir slagsmål.
Det ser ut som om det ska vara uppehåll större delar av fredagen i alla fall, så förhoppningsvis slipper vi bli dyblöta under nollningen.
Nu är jag hemma och ska snart laga mat, mamma och Greger är i dalarna så jag får slänga ihop något själv. Vilka tror på att jag värmer någon av färdigrätterna som vi har nere i frysen? JAG! Jag är alldeles för trött för att laga mat. Dessutom måste jag städa rummet och tvätta kläder också. Tvättat skulle jag gjort för flera dagar sedan men jag har varit lite seg på den punkten.
Nej, jag blir inte ett dugg piggare utav att sitta här. Nu ska jag äta sedan ska jag till stan en sväng med Johanna.
Det är orättvist.
Jessica skulle komma förbi en sväng innan hon åker mot Helsingborg för att tatuera sig. Ja, hon ska köra bil hela natten, tatuera sig imorgon på morgonen och sedan åka hemåt igen. Galen brud. Det är bra att hon kommer jag behöver en stor kram nu.
Morfar.. nej nu får det vara nog. ÄIJÄ! Jag har aldrig någonsin förrän nu kallat honom morfar, det har alltid varit mummu och äijä (mormor och morfar på finska). Jag kommer sakna dig och du försvann alldeles för tidigt. Du borde ha flera år kvar av ditt liv, det är så orättvist. Det finns de som är mycket äldre än dig som råkat ut för samma sak och överlevt, det är verkligen orättvist. Du kan i alla fall veta att du nu när du donerar organ kanske ger någon annan ett liv.
Din familj saknar dig <3
Tisdag
Idag fick vi en hel dag till att planera våra projektarbeten. Dagens uppgift var att i alla fall komma på en idéskiss och skicka in den till sin handledare. Jag, Erika, Linn och Ida ska göra arbetet ihop och redovisa det i februari någon gång, det ska bli skoj. Ni kommer då få se mer av SingelSten! För er som inte vet vem han är så kan ni besöka hans blogg. www.singelsten.blogg.se
Nollning på G
Idag var vi in till nollorna (de blivande teaterettorna) och sade åt dem att befinna sig utanför Folkteatern på fredag klockan 17:00. Vi fick inte kalla det för nollning för Rolf utan han tyckte att vi kunde kalla det för "Välkomstceremoni". Jaja, vi kanske verkade trevliga idag i klassrummet men de ska veta att klockan 17:00 på fredag blir det andra bullar! Fast.. tvåorna hade tydligen fått gått in till nollorna efter att vi varit in där och berättat för dem att nollningen inte är farlig och att man bara får bättre gemanskap så att de skulle lugna ned sig lite.
Jag har fortfarande inte fått veta något mer om hur det är med morfar. Igår var han djupt medvetslös men de hade inte vågat stänga av respiratorn ännu eftersom att han fortfarande hade blodcirkulation i hjärnan. Det känns fruktansvärt jobbigt att bara gå och vänta, det vore skönt nästan skönt att få veta att han somnat in och att det är över nu. Mamma, Karita, Keimo, Kimmo och mormor har spenderat all sin tid på sjukhuset i Falun sedan i söndags eftermiddag nu. Jag tycker så synd om mormor som kommer bli ensam nu i det stora huset, ensam med husvagenen och bilen och allt, hon som inte ens kör bil. Nu blir det inga fler husvagnssemestrar för henne... Det skulle kännas så bra om mamma ringde från sjukhuset och berättat att morfar vaknat upp och att hjärnblödningen inte gjorde någon skada alls! Så verkar det tyvärr inte bli.
Jag pratade med Jonna (min kusin) på facebook och hon hade pratat med sin mamma idag och det såg inte alls bra ut :(
Klockan 16:45 idag har jag min första teorilektion på körskolan, äntligen ska jag få ta tag i detta.
-
Ena sekunden tänker jag inte alls på detta men andra sekunden börjar jag tänka för mycket och börjar gråta. Jag tänker på mamma, hur hon mår nu och hur hon kommer må ett bra tag framöver. Det kan inte vara lätt att förlora någon som är så nära, jag tycker att det är jobbigt och jag kan tänka mig att det är minst hundra gånger värre för henne.
Jag kan inte sluta tänka på att jag senast i onsdags tänkte att jag skulle ringa dig och tacka för presenterna jag fick när jag fyllde år och att jag tänkte "Jag ska bara göra klart detta först" och sedan glömde jag bort det. Nu går det inte att ringa dig mer. Jag vet inte ens hur det är nu, om de stängt av alltihop och givit upp hoppet. Mamma har fortfarande inte hört av sig, och det är svårt att få tag på henne eftersom att hon måste ha mobilen avstängd på sjukhuset...
