Tille-Lille
Igår när jag var hemma hos pappa så satt han och kollade i min systers låda och hittade några böcker. Bland de böckerna plockade han fram boken "Tille-Lille" som jag genast fastnade för. Boken innehåller Therese Vesterlunds blogg som hon började skriva efter att hon fött sin lille pojke Tille.
När de kom hem från BB med Tille så upptäckte Therese och hennes pojkvän en blåsa på Tilles rumpa. Ingen av dem visste då vad det var och de kunde nog aldrig någonsin ana vad det var för något. Deras son var drabbad av sjukdomen EB och hade även den dödliga varianten. Av denna sjukdom får man blåsor och sår över hela kroppen och på slemhinnorna som inte läker.
På baksidan av boken står det hur det går för Tille och han somnar in vid sex månaders ålder, detta får man även veta i de första kapitlen så det är lite tråkigt att de avslöjar så mycket på en gång om hur det går. Hur som helst, den är bra i alla fall. Jag har nu läst klart de första kapitlen som en journalist skrivit där hon berättar hur det var från förlossningen fram till att Tille fick diagnosen EB. Nu har jag börjat läsa mammans blogginlägg.
Jag har legat här i soffan med Katten (kattens namn är nu "Katten", vi tröttnade på att försöka komma på ett namn och ändra oss hela tiden) och läst och gråtit ett tag nu. Nu tänkte jag ta tag i att skriva min uppsats, om jag orkar. Jag blev plötsligt så trött.
När de kom hem från BB med Tille så upptäckte Therese och hennes pojkvän en blåsa på Tilles rumpa. Ingen av dem visste då vad det var och de kunde nog aldrig någonsin ana vad det var för något. Deras son var drabbad av sjukdomen EB och hade även den dödliga varianten. Av denna sjukdom får man blåsor och sår över hela kroppen och på slemhinnorna som inte läker.
På baksidan av boken står det hur det går för Tille och han somnar in vid sex månaders ålder, detta får man även veta i de första kapitlen så det är lite tråkigt att de avslöjar så mycket på en gång om hur det går. Hur som helst, den är bra i alla fall. Jag har nu läst klart de första kapitlen som en journalist skrivit där hon berättar hur det var från förlossningen fram till att Tille fick diagnosen EB. Nu har jag börjat läsa mammans blogginlägg.
Jag har legat här i soffan med Katten (kattens namn är nu "Katten", vi tröttnade på att försöka komma på ett namn och ändra oss hela tiden) och läst och gråtit ett tag nu. Nu tänkte jag ta tag i att skriva min uppsats, om jag orkar. Jag blev plötsligt så trött.
Kommentarer
Trackback
