Fullspäckad dag
Min klocka ringde 06:00 i morse, motvilligt drog jag mig upp ur sängen och lämnade värmen under täcket medan Zelda och Jessica fick ligga kvar ett tag till och snooza. Strax innan sju satt jag, mamma och Tindra i bilen på väg mot Vannsätter. När klockan ganska precis passerat åtta parkerade vi på parkeringen vid halkbanan. Halv nio körde vi igång, det var bara jag och tre till. Vi började med en snabb teorilektion i teorisalen, sedan fick vi känna på hur det känns att volta med en bil.
Efter det så gick vi ut till bilarna, vi delades upp två och två. Jag hamnade med en kille som heter Jonas som kommer från Hudik. Vi började med att köra på rak väg, gasa upp till 70km/h och sedan bromsa på halkbanan. Vi fick gissa innan hur lång vi trodde bromssträckan skulle bli, jag gissade runt 80-85 meter men det visade sig att det var hela 110 meter. Sedan fick vi testa samma sak fast på vanlig asfalt, då var bromssträckan ca 30 meter. Det är lite skillnad det! Sedan fick vi göra lite olika saker. Köra i 70km/h på halt väglad och försöka väja undan för hinder på vägen, bromsa i kurva på halt väglag osv. Vi avslutade med en kort teorilektion.
Runt elvatiden var vi klara och jag och mamma började rulla hemåt. Vi stannade och åt en snabbis så vi var hemma runt halv ett då jag däckade i soffan ett tag innan jag drog iväg på min körlektion som började 14:05. Jag hade en dubbellektion så jag körde i 80 minuter. Vi tränade lite på hur man skulle placera sig i rondeller, skyltar och lite annat. Direkt efter körskolan skyndade jag mig till skolan för att i alla fall hinna vara med på slutet av Nicaragua-mötet.
När de andra gått från mötet så stannade jag och Linn kvar och pratade med de tre lärare som ska med på resan, vi fick veta lite mer och se bilder från tidigare resor. Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men jag och Linn skrev upp oss på reservlistan på att få följa med på en resa till Nicaragua för någon vecka sedan. Igår fick vi ett mejl av Kurt där det stod att det blivit två platser lediga så nu funderar vi på om vi ska följa med. Vi ska alltså i så fall åka till Nicaragua i två veckor i februari. Där ska vi åka runt och se hur de bor, hur de har det och leva precis som de gör. Det vore riktigt intressant och en riktig upplevelse. Det största problemet just nu är pengarna, de vet inte riktigt ännu hur mycket det kommer kosta per person, det vet de inte förrän de vet hur mycket bidrag de kan lyckas få. Det absolut minsta vi kommer behöva betala är runt 5000 kr och det är ju inte så farligt men det kan ju bli några tusen extra om de inte lyckas få tillräckligt med bidrag. Vi får se hur det blir, det är ett till möte om två veckor.
Efter mötet som varade till strax innan fem begav jag och Linn oss mot teatern där några i ettan satt och väntade på att vi skulle gå och äta. Vi mötte upp dem och Hannah i tvåan kom och gjorde oss sällskap. Josefine ville gå till Buddys så vi hamnade där. Där blev vi sittandes ett tag innan vi började röra oss mot Gävle teater. Hela teaterlinjen skulle gå och se pjäsen Fodringsägare av August Strindberg. Den var bättre än jag förväntat mig men fortfarande inte så bra så att jag kännde mig intresserad i de 90 minuter som pjäsen höll på. Däremot var det riktigt bra musik!
Efter pjäsen träffade vi regissören och skådespelarna och sedan åkte jag hemåt. Nu sitter jag här och börjar bli trött så jag funderar på att sova snart.
