Bexx

Jag tänkte plugga när jag för en gångs skull hade tiden och orken, jag hann inte långt innan mamma kom hem från jobbet och var på sitt vanliga förjävliga humör som hon är då. Nu sitter hon i rummet bredvid och slänger saker omkring sig, pratar för sig själv och skriker lite då och då. Vem lyssnar på henne? Ingen. Så jag förstår inte vem hon pratar med. Och när jag säger att jag försöker plugga och att hon får vara tyst så svarar hon: - Ska jag vara tyst för att du vill ha lugn och ro?!

Så nu är jag riktigt jävla irriterad och inte alls på humör för att plugga längre. Jag håller mig på mitt rum för när hon är på det där humöret kan jag lova er att man inte vill vistas i närheten av henne. Som sagt, hennes vanliga "komma-hem-från-jobbet-humör". Alltid lika härligt.