23 december

Idag är det dan före dopparedan. Vet ni förresten att jag så sent som i måndags fick veta vad dopp i grytan var för något. Jag har sedan jag var liten och såg Nalle Puh undrat varför man säger "Dan före dopparedan". Linn förklarade i måndags för mig att det heter så efter något som kallas dopp i grytan som man tydligen ska äta på julafton (jag skulle aldrig få för mig att stoppa det i min mun). Det är alltså bröd som man doppar i det som blir över när man kokat julskinkan. Eller jag tror det var så? Äh, ni vet ju säkert redan. Det är bara jag som ligger lite efter i vissa saker. Men ja, nu vet jag alltså vad det är!

Tänk att man lär sig något nytt varje dag.

Jag vaknade ovanligt tidigt idag med. Det är min första lovdag och jag vaknar halv tio. Tänk om jag gått och blivit morgonpigg, det vore ju underbart. Fast i morse tror jag faktiskt att det var Zelda som väckte mig, hon kunde inte ligga still och sparkade på mig hela tiden och suckade så där som hon alltid gör. Hon tyckte väl att jag var i vägen för henne, som vanligt.

Zelda är förresten inte sjuk. Jessica var med henne till veterinären i måndags för att kolla om hennes livmoderinflammation kommit tillbaka men så var inte fallet. Förra gången hon löpte så blev hon jättesjuk, hon vägrade äta, ville knappt gå ut och låg bara och sov hela dagarna (det gör hon visserligen annars också). När hon då var till veterinären så visade det sig att det var så långt gånget att hon kunde dö vilken dag som helst. Livmodern var så full med var så den var nära att spricka. Jessica fick punga ut med några tusen kronor och ge Zelda sprutor och medicin och Zelda hade tur och blev helt frisk. Nu har vi länge gått och väntat på att hon ska börja löpa igen och bli sjuk eftersom att veterinären sade att det förmodligen skulle komma tillbaka vid nästa löp.

Hon började löpa för ungefär en vecka sedan, lite mer kanske och vi började hålla koll på om hon verkade dålig. Hon började kissa ovanligt mycket och blev jättetörstig (symptom på livmoderinflammation). Men som sagt, när hon kom till veterniären så visade det sig att hon inte hade det men däremot diabetes av något slag. Så mycket vatten och mycket kissande framöver! Hon fick även antibiotika i förebyggande syfte utifall livmoderinflammationen skulle få för sig att komma tillbaka. Så nu vet ni in i minsta detalj vad Zelda haft för problem de senaste månaderna. Jag bjuder på en liten bild på henne och Tindra också!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0