Bexx

För er som inte visste om det så är jag överdrivet kär.
Men... det måste ha varit ganska svårt att missa?

Jag saknar Jessica jättemycket just nu så jag behöver skriva av mig lite. Det är ganska konstigt, jag spenderar nästan all min tid med henne, nu är jag utan henne en enda kväll och jag vet inte var jag ska ta vägen.. jag känner mig så ensam. Jag vet att jag lagt allt som har med kompisar att göra alldeles för mycket åt sidan den senaste tiden men det är väl ganska normalt att det blir så, det är väldigt svårt att slita sig när man är kär. Speciellt när det är så här i början av ett förhållande.


Ni som känner mig sedan innan vet hur jag var förut och ni borde hålla med om att sedan jag träffade Jessica har jag förändrats en hel del. Nu menar jag inte att det är något negativt, det är bara bra för min del. Innan var jag duktig på att ställa till det för mig själv, hamna i krångliga situationer och såra andra. Nu har jag hitta någon som fått mig att ändra på mig helt och som får mig att vilja vara med bara henne, det är bra jobbat om man lyckas med det!

Sedan vi träffades första gången i mars har jag varit helt galen i dig. När du klev innanför dörren hos Johanna så var det kört, jag kunte inte slita blicken från dig under hela kvällen. När du smsade dagen efter så blev jag jätteglad. Redan då var jag helt såld. De första månderna gick det inte alls bra, jag började inse att det inte skulle bli något och att jag lika gärna kunde ge upp. Sedan vände allt. Nu är det hur bra som helst...

...men jag vet att jag kan verka sur ibland och kan vara dålig på att visa hur mycket jag uppskattar allt du gör för mig och att du finns där för mig, men jag vet ändå att du vet hur mycket jag tycker om dig och hur mycket du betyder för mig.

Nu har jag suttit här ett tag och försökt komma på en bra fortsättning på den här texten men jag är som sagt dålig på att sätta ord på känslor. Det är svårt.